Sammanhang: Predikan hölls som en del i en serie kring första och andra Petrusbrevet där jag blev tillfrågad om jag ville tala om 2 Petr 1.
Om brevet
Skrevs
Man tror att Andra Petrusbrevet förmodligen skrevs i Rom under Petrus sista år i livet, någon gång mellan år 60-67. Det blir en del av den skriftsamling vi kallar Bibeln vid kyrkomötet i Kartago år 397, då det slutligen upptogs i kanon.
Språkliga skillnader
Brevet skiljer sig väldigt mycket i språk, stil och ordval från det Första Petrusbrevet.
Man kan förklara den stora skillnaden i språk, stil och ordval med att Petrus förmodligen använde sig av två olika skrivare, eller sekreterare till dessa båda brev eller att han själv skrev det andra (då det har ett sämre språk).
Det finns i bägge dessa brev vissa ord och uttryck som sällan förekommer i de andra breven, men är gemensamma för dessa bägge brev, bland annat ett ord för ”dygd” eller ”underkraft” som annars bara förkommer i brevet till Filemon.
Omstritt
Andra Petrusbrevet är historiskt intressant eftersom det finns väldigt få tidiga referenser till det bland kyrkofäderna, i stark kontrast till Första Petrusbrevet som är mycket omvittnat i den tidiga kristna litteraturen.
Den första som nämner det är kyrkofadern Origenes på tidigt 200-tal. Han placerar brevet bland texter som han kallar för ”omstridda”, dvs att vissa teologer tvivlade på dess äkthet, även om Origenes själv trodde det var äkta.
I Eusebius kyrkohistoria från 300-talet placeras det bland de ”motsagda” skrifterna, men Eusebius gör klart att de flesta på hans tid betraktade det som äkta.
Även så sent som på 1400-talet, under reformationen, uppstod en diskussion om dess äkthet. Av de tre stora reformatorerna erkände Martin Luther (1483-1546) det, Erasmus av Rotterdam (1466-1536) trodde det var ett falsarium och Jean Calvin (1509-1564) ställde sig tvivlande.
Brevets tema
Huvudtemat i andra brevet är Tron, Gudskunskapen och farorna med villoläror, det vill säga församlingens inre fiender, ett ämne som alltid är mycket aktuellt.
Man kan jämföra temat med huvudtemat i det första Petrusbrevet där det är Frälsning, Hoppet och församlingens lidande genom yttre fiender, förföljelser och frestelser.
Fortsättning på 1:an
Och just i detta kan man se det andra brevet som en fortsättning på det första. När jag har grunden för den kristna tron, frälsningen och hoppet, så kan jag börja att växa vidare i tron och i kunskapen om Gud och bli övertygad och fast i min kallelse och utkorelse.
Fiendens strategi ändras
Samtidigt med detta så ändrar sig fiendens strategi, från att försöka hindra sådden och att fröet skall gro, genom skrämsel, förföljelse och lidande, till att försöka skapa missväxt. En missväxt genom att låta falska lärare och förödande falska läror uppstå i församlingen. Läror som vill röva bort tron på Kristus, tron på barnaskrapet, tron på kallelsen och på utkorelsen.
Kapitlet i sitt sammanhang
Även om huvudsalvan mot de falska lärarna och lärorna kommer i det andra kapitlet, så måste det första kapitlet förstås i ljuset av detta brevets huvudtema. Brevet när det kom från Petrus var ju inte uppdelat i kapitel och verser som vi ser det, utan ett sammanhängande budskap till dess mottagare.
Så jag kommer att använda detta huvudtema för att förklara även delar i detta första kapitel.
Livet
Läsning
Men vi börjar från början och läser ur Andra Petrusbrevets första kapitel, vi läser de 4 första verserna:
”Från Simeon Petrus, Jesu Kristi tjänare och apostel, till dem som genom rättfärdigheten från vår Gud och Frälsare Jesus Kristus har fått på sin lott samma dyrbara tro som vi. Må nåd och frid i ännu rikare mått komma er till del genom kunskapen om Gud och vår Herre Jesus. Ty allt som hör till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om honom, som har kallat oss genom sin härlighet och ära. Genom dem har han gett oss sina dyrbara och mycket stora löften, för att ni i kraft av dem skall få del av gudomlig natur, sedan ni kommit undan det fördärv som på grund av begäret finns i världen.”
Livets ursprung är Gud
Petrus slår här fast att livet vi lever och kallelsen vi bär har sitt ursprung hos Gud. Gud har skänkt oss liv, Gud har kallat oss. Och inte bara livet har han skänkt oss, han har även gett oss del av gudomlig natur. Vi kan här tydligt se att Gud är för oss, inte mot oss. Han vill låta oss komma undan det som förstör och in i det som ger liv, och inte bara liv utan en livsgemenskap som formar oss till att bli lika Honom, att få del av gudomlig natur. Att bli sån som Han är.
Nyckeln är kunskapen
Nyckeln till denna ”gudomliga natur”, nyckeln till att bli sån som Han är, är ”kunskapen om honom”. Ordet som Petrus använder här är det grekiska ”epignōsis” som betyder ”precis och korrekt kunskap”. Det är ju då inte frågan om att ha en ”viss kännedom” eller ”allmänbildning” om Gud, utan att känna Honom djupare än så.
Hur?
Detta kan ju vara för en del vara nedslående. Man kan ju tänka ”Men hur skall jag kunna lära känna Gud på detta sätt?”
För andra kanske det känns upplyftande, de som tänker ”Ja, det finns en möjlighet att lära känna Herren bättre!”
Men hur man än känner inför detta behöver man ha en framkomlig väg, ett sätt att komma till denna ”epignōsis”, denna precisa och korrekta kunskap om Gud.
Frågan
Så frågan som vi som läsare ställer oss blir ”Hur Petrus? Hur skall jag göra för att få detta? Detta liv, denna gudomliga natur som denna kunskap för med sig?”
Växandet
Läsning
När vi läser vidare i vers 5-8, så pekar Petrus ut den vägen för oss:
”Gör därför allt ni kan för att i er tro visa dygd, i dygden insikt, i insikten självbehärskning, i självbehärskningen uthållighet, i uthålligheten gudsfruktan, i gudsfruktan broderlig kärlek och i kärleken till bröderna kärlek till alla människor. Ty om allt detta finns hos er och växer till, blir ni inte overksamma eller utan frukt när det gäller kunskapen om vår Herre Jesus Kristus.”
Om vägen
Vad Petrus här skissar på är en väg, eller ett orsak-verkan samband som slutligen leder oss till kunskapen om Jesus. Vi skall titta lite närmare på de olika stegen han visar. Fast egentligen är det inte steg, om man med steg menar att man lämnar en viss punkt bakom sig. För vi kan inte sluta att tro bara för att vi visar vår dygd och vi kan inte sluta älska bröderna när vi älskar alla människor.
Som en gren
Jag vill se det som en gren i ett träd, där kärnan är tron. Runt tron kan vi låta dygden växa fram som en årsring och runt den insikten som ytterligare en årsring, och så vidare. Vi skall stanna en stund kring de olika årsringarna i denna växt och nämna lite om vart och ett av den. Att Petrus talar om en växt betyder att vi inte kan slå oss till ro med att ett visst mått av tro, ett visst mått av dygd, ett visst mått av självbehärskning och så vidare. Nej, det behöver finnas där men det behöver också växa för att ge frukt. Det är ju egentligen ganska naturligt.
Låt oss se på de olika årsringarna.
Tron är kärlekskanalen
Tron, grenens kärna. Det är här inne den saftiga saven från vinstocken, som är Kristus (Joh 15:1), rinner och ger näring och kraft till de ringar som bildas runt den. Det är den som ger stabilitet och men också flexibilitet grenen. Tron är min kärleks kanal till Kristus, utan den hade dygden varit tom och kall (1 Kor 13:3) och kanske inte alltid tjänat Guds syften.
Tron som grund och gåva
Tron får vara grunden för mitt liv, grunden för mitt tjänande, mitt givande, mitt prioriterande i livet. Och jag får erkänna den som en gåva, inget jag själv presterar, för det står ju skrivet ”Ingen kan komma till mig, om inte Fadern som har sänt mig drar honom” (Joh 6:44)
Dygden är beviset på trons liv
Dygden, våra goda gärningar, den ring som ligger närmast tron och är beviset för att tron lever och inte har dött som Jakob skriver om: ”Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.” (Jak 2:17). För runt det som är dött växer ingenting.
Vi ser också uppmaningen i Paulus brev till Titus, där han skriver:”Detta är ett ord att lita på, och jag vill att du med kraft inskärper det, så att de som tror på Gud vinnlägger sig om att göra goda gärningar. Sådant är gott och nyttigt för människorna” (Tit 3:8)
Insikten innan dygden?
Efter dygden kommer insikten, eller förståelsen som det också kan översättas.
Detta känns ibland konstigt för oss. Vi vill ju ofta ha det tvärt om, när vi fått förståelse och insikt om Guds vilja med våra liv, då, och först då, skall vi börja göra goda gärningar.
Akademisk syn
Vi har en väldigt akademisk syn på vår Kristendom. Men Petrus säger att det är tvärt om. Goda gärningar kommer först, insikten sen. Det är viktigt att förstå Kristendom är en praktisk religion. Det är inget teoretiskt tankesystem!
Lärljungar
Så när vi skall lära oss Kristendom gör vi det genom att göra. Som lärlingar i ett praktiskt yrke, vi får lite yviga instruktioner och sen får vi öva tills vi kan. Vi är lärjungar.
Vi gör de gärningar vi i tro ser Mästaren göra (Joh 5:19) och genom att imitera dessa så lär får vi förståelsen. Vi får insikt om Guds vilja.
Uppmaning
Så tveka inte att börja göra gott!! Insikten kommer senare.
Farlig kombination
Självbehärskning. Dygd och förståelse är en farlig kombination om den inte tyglas. Om vi inte behärskar oss själva kommer vi kanske börja använda våra goda gärningar och vår insikt som ett tillhyggen för att gissla våra bröder med.
Hycklare
Se hur mycket gott jag gör för Gud. Se på mig. Vi börjar utföra goda gärningar för att ses av människor. Vi blir hycklare och fariséer som söker ära av människor och inte av Gud. (Luk 11:37-52).
Ego
Därför behöver vi behärska oss själva, behärska våra egna egon, behärska vår egen vilja till berömmelse, position och makt.
Tappa sugen
Uthållighet och tålamod. Vi får inte sitta ner och hänga läpp och tappa sugen för att fröet vi sådde på morgonen inte gav skörd på kvällen. Många saker tar tid och vi skall inte tillåta oss att bli missmodiga för att problemen verkar stora.
Som vattendroppe på en sten
Om vi håller ut så kommer vi sakta och tålmodigt mala ner det motstånd som står i vår väg. Så verkar uthålligheten när den kopplar samman med självbehärskning. Eller som Hebréerbrevets författare skriver ”Ni behöver uthållighet för att göra Guds vilja och få vad han har lovat.” (Heb 10:36)
Svårt ord
Gudsfruktan är ett ord som är svårt på svenska. Det är en språklig mix av Gud och rädsla som blir svår att förstå. Det grekiska order i grundtexten är ”eusebeia”, ett ord som används flitigt i den grekiska filosofin, såväl som i Nya Testamentet. Ordet pekar mer på sättet vi lever och på vår attityd mot något än på vara rädd för Gud. Som vi läste tidigare i vers 3 ”Ty allt som hör till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss”.
Behaga Kristus
Liv och gudsfruktan står det. Man kan tänka att när en kristen börjar leva sitt liv med ”eusebeia”, så blir det ett liv som behagar Kristus, och visar att den kristne har rätt attityd och inställning till Kristus som har frälst honom eller henne. Det är både en attityd och ett sätt att leva.
Gudsfruktans hemlighet
När Paulus låter Timoteus få glänta in i gudsfruktans hemlighet, så talar Paulus om Jesus: ”Han som blev uppenbarad i köttet, bevisad rättfärdig genom Anden, sedd av änglarna, predikad bland folken, trodd i världen, upptagen i härligheten.” (1 Tim 3:16)
Inget nytt bud.
Kärlek till bröderna. Ett liv i gudsfruktan, ett liv som behagar Kristus, leder till kärlek till bröderna, som Johannes skriver i sitt första brev: ”Mina älskade, det är inte ett nytt bud jag skriver till er utan ett gammalt som ni har haft från början. Detta gamla bud är ordet som ni har hört. Ändå är det ett nytt bud jag skriver till er. Detta är sant i honom och i er, eftersom mörkret viker och det sanna ljuset redan lyser. Den som säger sig vara i ljuset och hatar sin broder är ännu kvar i mörkret. Den som älskar sin broder förblir i ljuset, och i honom finns inget som leder till fall. Men den som hatar sin broder är i mörkret och vandrar i mörkret. Han vet inte vart han går, ty mörkret har förblindat hans ögon.” (1 Joh 2:7-10)
Se med hans ögon för vi står i ljuset
Slutligen har vi kärlek till alla. Älskar vi vår broder kan vi se klart för vi förblir i ljuset. Och i det sanna ljuset har vi samma utsiktspunkt som Kristus, som säger: ”Ty så älskade Gud världen..” (Joh 3:16f).
Sammanfatta
Hur kan vi sammanfatta allt detta?
Ordspråk
När jag var liten hörde jag ett ordspråk som varnade för att välja fel väg i livet, att börja stjäla: ”Det börjar med en synål, och slutar med en silverskål”. Har nån hört det?
Kanske vi kan göra ett nytt omkring detta stycke, för att välja rätt liv för oss som tror: ”Det börjar med dygd och slutar med att kärleken blir underbyggd”. Nej det kanske var dåligt?
Utvärdera?
Enkelt – lever det växer det
Allt detta är det Guds vilja att vi har och växer i! ”Ty om allt detta finns hos er och växer till…” skriver Petrus.
Men jag tror inte att vi oroligt skall utvärdera oss själva och varandra hela tiden.
Denna växt är naturlig och sker genom den näring Kristus ger oss genom tron. Ser man på naturen så växer allt som lever.
Det som inte växer är dött, och det som lever växer. Så enkelt är det.
Enkelt – Utvärdera för att bära frukt
Just nu så ser jag hur mina grannar klipper sina äppelträd. De grenar som vuxit sig för stora och inte ger någon frukt längre tas bort för att ge plats för ny grenar som ger frukt.
Till våren kommer trädet se ut som det gjorde förra våren, men grenarna är inte de samma.
För hade trädet tillåtits ha kvar de gamla ”döda” grenarna som inte längre växer och bär frukt, så hade de inte burit någon frukt.
Svårt att ge råd om utvärdering?
Skall vi då inte utvärdera oss alls? Skall vi inte ställa frågorna; Hur är det med vår tro?, hurdan ser vår dygd ut?, hur märks vår kärlek? och se om vi kan se nån växt och frukt. Det är ju givetvis jättesvårt och alla man frågar har olika råd att komma med hur jag bör ändra mitt liv.
Ingen andlig auktoritet
Så jag skall inte komma med några detaljerade utvärderingsformulär för er att fylla i, jag skall inte försöka vara er personliga tränare, er andliga auktoritet i dessa frågor, men jag skall lämna ett litet ord på vägen.
Ord på vägen
Kanske kan man tänka så här när det gäller att utvärdera denna växt; ”Älskar jag Jesus mer idag än igår?” och ”Älskar jag min nästa mer idag än igår?”
Din utkorelse
Knyt samman
Paulus har här pekat på en framkomlig väg, en växt, där slutresultatet är kärlek till alla och konsekvensen blir att vi inte blir ”overksamma eller utan frukt när det gäller kunskapen om vår Herre Jesus Kristus”.
Han talar om en väg där man inte lämnar bakom sig den stig man passerat utan behåller den som sin tills man når fram till sitt mål. Allt detta, tro, dygd, insikt, självbehärskning, uthållighet, gudsfruktan, broderlig kärlek och kärlek till alla människor vill Petrus att vi skall både ha och växa i. Detta är det som Gud kallar oss in i. Det är detta liv i tillväxt som Gud utvalt oss till.
Varningen
Petrus varnar också för det som händer när vi glömmer detta, när vi glömmer att det är Gud som gett oss livet genom frälsningen, när vi glömmer att det är Gud som har kallat och utvalt oss. Att det har sitt ursprung hos Gud och inte hos oss själva.
Läsning
Vi läser vidare från vers 9:
”Men den som saknar detta är närsynt, ja, blind, eftersom han har glömt att han blev renad från sina tidigare synder. Var desto ivrigare, mina bröder, att göra er kallelse och utkorelse fast. Gör ni det, skall ni aldrig någonsin snubbla och falla. Då skall ni få en fri och öppen ingång till vår Herre och Frälsare Jesu Kristi eviga rike.”
Inte kämpa, vila i kallelsen
Han talar här inte om att vi skall göra mer, växa mer, kämpa på för att nå den öppna ingången. Det han säger är att vi måste vara klara över att det är Gud som utvalt dig och mig, det är Gud som har kallat dig och mig och står vi fasta i detta så snubblar vi inte och går vilse.
Guds kallelse, hans inbjudan till dig och mig att dela Hans liv, detta liv tillväxt.
Guds utkorelse, att Han har valt just dig att slösa sin kärlek på.
Övertygelsen – god jord
Det är på och i denna fasta övertygelse som vi kan växa. Det är den som är den goda jorden som gör att vi får en tro som växer, det är denna övertygelse som gör att vi försöker bemöda oss om dygd, det är den som gör att vi kan behärska oss själva och vara uthålliga i denna gudsfruktan. Det är den som får oss att älska våra bröder och vår nästa. Det är den som håller växandet igång så att vi kan växa upp till huvudet, till Jesus Kristus själv (Ef. 4:15).
Fiendens strategier
Eftersom brevets huvudtema är falska lärare, vilket Petrus utvecklar i nästa kapitel, skulle jag vilja stanna en en stund vid fiendens strategier. Hur han angriper vår kallelse och utkorelse genom falska läror och senare hur han angriper Jesu kallelse, Hans utkorelse och skriftens utkorelse genom samma falska läror.
Första striden förlorad
För när han märkt att vi redan blivit räddade, frälsta, att vi lever i det hoppet så vill han till varje pris stoppa vår växt. Vi redan blivit en del av Jesus kropp på jorden, en del i Hans Kyrka, så den striden har fienden redan förlorat. Den segern är redan vunnen.
Minska skedeverkningarna
Vad han håller på med istället är att försöka minska ”skadeverkningarna” av det och det gör han genom att få oss att tvivla på att Gud utvalt oss och genom att hävda att ingången till Jesus eviga rike inte är öppet för oss.
Första kännetecknet
Vad kännetecknar då de falska lärarna? Hur skall vi känna igen dom?
Så känner ni igen de falska lärarna; de är dom vars lära hävdar att det inte alls är dig som Gud utvalt, utan att utvaldheten gäller någon annan.
Någon annan
Denna eller dessa andra sägs vara ”rätt person”, som har ”rätt tro”, som har ”rätt tjänst”, som har ”rätt härkomst”, osv. Vad som helst men inte just du, sån som du är!
Det du har att rätta dig efter är att ingången bara kan öppnas genom dessa eller denna utvalda.
Inte sant!
Men inget av detta är sant. Gud har utvalt dig, han har kallar dig vid namn. Han har ditt namn skrivet i sin hand (Jes 49:16). Han älskar oss med alla våra fel och bister och har öppnat ingången till Jesus eviga rike.
Han utväljer vem han vill (Rom 9:10-33), och det var Hans vilja att just du skulle bli utvald att bli frälst. Att just du skulle bli kallad att tjäna Herren.
De förnekar
Gud har utvalt och kallat dig. De falska lärarna hävdar att Han utvalt och kallat bara vissa andra. Och genom dessa vissa andra, men bara genom dessa, har vi en ingång till Kristi rike. De dessa falska lärare gör är att förneka att Herren Jesus friköpt och kallat dig och genom att de gör detta förnekar de även Jesus själv som själv sagt ”Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt om er att ni skall gå ut och bära frukt” (Joh 15.16).
Tre exempel – 1 Maria dyrkan
Jag skall ta ett exempel: Det finns inom den katolska läran en vördnad för Jesus mor Maria. Denna vördnad har alltid funnits i kyrkan och kan i någon mån säkert vara sund och riktig. Men vissa katoliker tar denna vördnad så långt att den övergår i tillbedjan. Och inte bara det, de menar att vi endast genom Maria kan vi komma till Jesus.
Inte alla
Jag vill poängtera att jag inte tror att detta gäller majoriteten av våra katolska bröder, de flesta skulle säkert inte känna igen sig i detta. Det är ju en vanlig nidbild vi mer reformerta kristna har av våra katolska bröder, men tyvärr är den sann hos en del katolska präster. (http://forums.catholic.com/showthread.php?t=546380)
Jesus fångad i Marias famn
Den gör att Jesus blir fången i famnen på sin mor, och tillåts inte bli Kungars kung, som är alla människors Herre. Den stänger den öppna porten och ställer en medlare, en dörrvakt, mellan människa och Jesus.
Tre exempel – 2 Israel dyrkan
Ett exempel till: Det finns en sekt som kallas Messianer och här i Sverige finns de representerade av ”Messianska föreningen Shalom”. Deras lära går ut på man måste iaktta vissa av de judiska lagarna och riterna och det tror inte på Jesus Gudom och den Heliga treenigheten.
Fascineras
Deras fascination av det judiska har gjort att de menar att bara genom att man erkänner ”Israels Messias” som sin Herre blir man frälst.
Samma katolska anda
De har i samma katolska anda, fångat Jesus i Israels famn och glömt bort att Jesus utgavs för att Gud älskade världen. (Joh 3:16)
Tre exempel – 3 Ledar dyrkan
Ett sista exempel: Knutby. I den församlingen menade en av ledarna att hon var speciellt utvald. Hon var Kristi brud och genom henne fick man tillgång till brudgummen Jesus.
Ledardyrkan
Samma sak här, en ledare som menar sig vara speciellt utvald, som ifrågasätter din utvaldhet ställer sig i vägen för Kristus och blockerar din öppna ingång.
Mönster
Ser ni mönstret? Samtliga dessa falska läror vill ställa något mellan dig och Jesus. De vill ställa en dörrvakt till den dörr som Jesus öppnat. De vill förpassa dig från VIP-kön och ställa dig sist i den kö som bara leder fram till deras dörrvakt.
Citat
”Var desto ivrigare, mina bröder, att göra er kallelse och utkorelse fast. Gör ni det, skall ni aldrig någonsin snubbla och falla. Då skall ni få en fri och öppen ingång till vår Herre och Frälsare Jesu Kristi eviga rike.”
Låt aldrig någon stå mellan dig och Jesus. Aldrig.
Viktigt
Detta med kallelsen var mycket viktigt för Petrus. Han visste säkert att angrepp på den skulle komma från alla möjliga håll, inte bara under hans livstid utan även senare, och vi kan se att den är aktuell även i våra dagar.
Läsning
Vi läser i vers 12-15:
”Därför tänker jag alltid påminna er om detta, trots att ni redan känner till det och är befästa i den sanning som ni äger. Jag ser det som min plikt att väcka er genom mina påminnelser, så länge jag bor i detta tält. Jag vet att jag plötsligt skall lägga av mitt tält. Det har vår Herre Jesus Kristus visat mig. Men jag vill göra det jag kan för att ni också efter min bortgång alltid skall kunna minnas detta.”
De falska spelar vidare
Petrus insåg att fienden skulle fortsätta att spela på den fiolen även efter Petrus död. Han ville att vi som lever efter honom skulle ha klart för oss att detta inte var ett “övergående” problem.
Det var inte bara något som bara gällde den tid och de sammanhang som Petrus levde i. Så låt oss inte tröttna på att undervisa om denna fara.
Jesu utkorelse
Understryka
För att som ytterligare understryka detta, så vittnar Petrus om händelsen på berget, då Jesus ”förvandlades inför dem: hans ansikte lyste som solen” (Matt 17:2) och Gud Fadern upprepar och konfirmerar orden från Jesu dop.
Läsning
Från vers 16:
”Det var inte några utstuderade myter vi följde, när vi förkunnade för er vår Herre Jesu Kristi makt och hans ankomst, utan vi var ögonvittnen till Jesu majestät. Ty han blev av Gud, Fadern, ärad och förhärligad, när en röst kom till honom från den upphöjda Härligheten: “Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje.” Den rösten hörde vi själva från himlen, när vi var med honom på det heliga berget.”
Ursprung från himmelen
Vi kan ana att detta var en omvälvande upplevelse för Petrus och de andra som var där. En upplevelse som han här vill dela med oss för att slå fast att han inte kommer med en hitte-på lära, utan ett vittnesbörd från himmelen.
Jesu utvaldhet
Petrus vill här slå fast Jesu utvaldhet. Att det faktiskt inte är människor som valt sig en kung utan det är Gud Fadern som har som har utvalt, ärat och förhärligat honom och kallat honom Son.
Stora ord
Petrus använder i detta stycke många ”stora” ord när han vill berätta om den Jesus han såg på berget. Makt, Majestät, Ärad, Förhärligad, Upphöjda Härligheten. Han vill på detta sätt visa att Jesus inte bara var en vanlig människa, inte heller bara en vanlig profet, utan att Han på ett speciellt sätt både var kallad och utvald av Gud och även hans Son.
Treenigt
Det är om Jesus som Johannes skriver:”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.” (Joh 1:1) och det är om Honom som Hebreerbrevets författare slår fast: ”Sonen utstrålar Guds härlighet och uppenbarar hans väsen och uppehåller allt genom sitt mäktiga ord.” (Heb 1:3)
Sonen uppenbarar Guds väsen för att han själv äger det. Han är av samma natur som Fadern.
Andra kännetecknet
Detta är den andra punkten på vilka de falska lärarna försöker förleda oss. De vill hävda att Jesus var “något”, kanske en stor profet, kanske en halv-gud, vad som helst men inte Guds Son, av samma väsen och natur som Fadern.
Bortförklaringar – ovilja att tro
De har massa olika teologiska trix och spetsfundigheter för detta som man skulle kunna utveckla och inveckla sig i, men de bottnar alla i en ovilja att tro på Jesu egna ord “Jag och Fadern är ett” (Joh 10:30).
De försöker på alla sätt förklara bort detta. De vill inte kännas vid aposteln Thomas bekännelse vid Jesu fötter “Min Herre och min Gud!” (Joh 20:28).
Varför
Varför vill då fienden inte att vi skall få tro detta? Vad är syftet med att sprida dessa falska läror? När det gäller förnekandet av din kallelse, så var ju syftet att ställa något mellan dig , blockera den öppna ingången, ingången till livet.
Här försöker de få dig att tvivla på Jesus egen bekännelse om att han och Fadern är ett. De vill få oss tvivla på att Jesus verkligen är den han säger sig vara. Och genom dessa tvivel få dig att söka på andra ställen.
Utstuderade myter vs. personligt möte
Vi ser detta hos många sekter som bekänner Jesus som historisk person men inte som Herren själv.
Jehovas vittnen, mormonerna, messianerna, muslimerna, osv.
Men Petrus avfärdar dessa ”utstuderade myter” med sitt personliga vittnesbörd. Och så tror jag det är. När du mött Jesus på ett personligt och innerligt sätt, så är det lättare att tro än att tvivla.
Favorit
En av mina favoritsånger är Lina Sandells ”En liten stund med Jesus”. Och tror på det personliga mötet med Jesus. För precis som det möte Petrus hade med Jesus på berget och som här vill utmana de falska lärorna med, så kan varje ”Liten stund med Jesus” också vaccinera dig mot deras farliga läror.
”En liten stund med Jesus, vad kraft den har med sig,
vad lust den ger att vandra på Herrens viljas stig,
vad mod den ger att leva och lida för hans namn,
en ljuvlig försmak redan av vilan i hans famn.”
Skriftens utkorelse
Läsning
Vi läser den sista biten i första kapitlet som handlar om Guds talade och skriva ord, från vers 19:
”Så mycket fastare står nu det profetiska ordet för oss, och ni gör rätt i att hålla er till det som till ett ljus som lyser på en mörk plats, tills dagen gryr och morgonstjärnan går upp i era hjärtan. Framför allt skall ni veta att ingen profetia i Skriften har kommit till genom egen utläggning. Ty ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud.”
Ord födda av Gud
Här pekar Petrus på Skriftens särart, dess utvaldhet som en speciell skrift. Han pekar på att dess ursprung är Gudomligt och inte mänskligt. Det är ord födda av Gud, precis som Ordet själv blev fött av Gud.
Många böcker
Det finns många böcker i världen. Jag hörde om ett projekt där man skulle läsa in alla böcker som finns i hela världen, 130 miljoner böcker!, så att vem som helst skulle kunna läsa dom över internet.
Och hur mycket bra och fint det än står i dessa 130 miljoner böcker, så är det bara en vars hela innehåll har sitt ursprung hos Gud. Detta gör Bibeln till en mycket speciell bok.
Skriften ger ljus
Det är genom Skriften som vi får ljus i mörkret. Det är Bibeln som skall förklara oss själva, våra nästa, vår värld och vår samtid. Inte tvärt om.
Spegel
Guds ord i Skriften är som en spegel. Det är när jag speglar mig i den spegeln som jag ser mig som jag verkligen är. Jag ser mig själv som en förlåten syndare, ett utvalt och älskat barn till Gud. Bibelns ords ursprung är Gudomligt och precis som Ordet som blev kött.
Tredje kännetecknet
Detta är en tredje punkt på de falska lärarnas dagordning. De ifrågasätter sanningen i hela eller bitar av Skriften och för fram olika resonemang för att vi inte skall göra just det som Paulus säger här att vi skall, nämligen att ”hålla er till det som till ett ljus som lyser på en mörk plats”.
De ifrågasätter Skriftens speciella auktoritet och menar att Guds uppenbarelse inte har skett direkt till bibeltexten, utan till personer som sedan har sagt och gjort saker som skildras i bibeltexten. Människor har efter bästa förmåga skrivit ned och skildrat detta, men de inte kunnat göra det på ett perfekt sätt.
Det står skrivet
Men Paulus skriver ”ingen profetia i Skriften har kommit till genom egen utläggning”, dvs att det som står skrivet, inte det som upplevts för att senare skrivs ned, är inspirerat av den Helige Ande.
Och vi vet att ju att Jesus envisa hänvisande till att ”Det står skrivet…” (Matt 4:1f) var det som fick djävulen att lämna honom i öknen när Jesus blev frestad.
Varför?
Fienden vill alltså att vi skall falla för lögnen från Eden, när ormen viskade till Eva: ”Har Gud verkligen sagt” (1 Mos 3:1). De vill få dig att tvivla på att Guds ord, som framburits av människor ledda av den Helige Ande, skulle vara relevanta för dig och mig idag.
Uppmaning
Så jag vill bara upprepa Petrus uppmaning: att ni skall ”hålla er till det som till ett ljus som lyser på en mörk plats”. Låt Hans ord vara en lykta på din stig! (Ps 119:105)
Avslutning
Sammanfattning
Jag skall försöka mig på en liten sammanfattning avslutnings vis.
Livets Gudomliga ursprung
Petrus talar om att vårt liv har ett Gudomligt ursprung. Ett liv vi fått av Gud för att vi skall leva det i gemenskap med Jesus Kristus.
Växten
Detta liv i gemenskap med Kristus är ett liv i tillväxt, där Petrus ritar upp en karta, en livsstil, en väg, på vilken vi kan gå och växa, där vi till vår tro lägger goda gärningar, kunskap, behärskning, tålamod, rätt attityd och inställning till Kristus, kärlek till andra Kristna och kärlek till hela Guds skapelse.
Din kallelse
Det är ingen slump att du blev Kristen, du är kallad och utvald av Gud själv. Om du lever ditt liv i denna sanning så kommer du inte att falla för de falska lärorna.
Jesus och Skriftens ursprung är Gud
Den Kristus som Petrus vittnar om är Guds enfödde Son, av samma natur och väsen som Fadern själv. Och det profetiska arv som lämnats till oss i Skriften har sitt ursprung hos Gud och han har själv inspirerat det som står skrivet.
Fienden
Fiendens villoläror vill får dig att tvivla på din egen utkorelse, Jesus utkorelse och Skriftens utkorelse. De vill stänga dörren för dig med en dörrvakt, de vill att du skall ifrågasätta att Jesu bekännelse ”Jag och Fadern är ett” och att du genom detta förlorar tron på Honom som din ”Herre och Gud”. De vill få dig att tvivla på att Bibeln skulle vara relevant och aktuell idag och på så sätt lämna dig ensam på ”en mörk plats”
Avslutning
Men Petrus talar hoppfullt om att vi ”aldrig någonsin snubbla och falla” om vi lever i vår kallelse och utkorelse. Så hur lömska angrepp fienden än planerar på oss, så blir alla hans planer omintetgjorda när vi lever i denna sanning!
Förbehåll: Detta är en predikan jag hållit “live” och denna text var mitt manus. Jag frångår ofta manus när jag predikar, så denna nedskrivna predikan var med all säkerhet inte den jag höll “live”. (Ords. 16:1)