Bakgrund – Detta är en liten text som jag blev ombedd att skriva för en kolumn i lokaltidningen.
För många år sedan, då mina barn och deras vänner var barn, blev det ofta mycket körande till och från olika aktiviteter. Man kunde under dessa körningar få höra barnens konversationer från baksätet och jag minns flera såna konversationer, men kanske ett par stycken lite särskilt.
Just den jag vill dela med er handlar om konsumentmedvetenhet. Ett av barnen argumenterade, säkert med sina föräldrars och lärares argument som barn så ofta gör, mot alla de tillsatser som finns i maten idag och hur dumt det är för miljön att transportera mat runt hela jorden när man lika gärna kunde producera den i närområdet. Det andra barnet i baksätet verkade helt oberörd av den föredömligt genomförda argumentationen och tittade istället drömskt ut genom bilrutan och sa – ”Tysk korv, det är gott!”
Jag tänker på denna lilla händelse när jag pratar med människor om Gud. Många människor har ju genom åren själva eller genom andras försorg ett helt batteri av övertygande argument om varför eller varför inte man kan tro på en Gud. Man ställer upp problem som filosofen Leibniz “Teodicéproblem”; eller bevis som teologen Aquinos ”Fem vägar” för att argumentera för sin sak. Och allt detta är jättebra. Både att vara medveten konsument och att vara medveten troende, tvivlare eller otroende.
Men som kristna tror vi på en Gud som kan upplevas. En Gud som är närvarande och ett himmelrike som har brutit in i vår värld och för den som upplevt Guds kärlek så blir diskussioner om hans vara eller inte vara bara en teoretisk diskurs, en intellektuell övning som kan vara nyttig men inte på något sätt avgörande inför det faktum att vi själva har smakat och upplevt. Då allt argumenterade är klart blir vår slutliga kommentar av samma sort som barnets i baksätet – ”Gud, han är god!”
”Smaka och se att HERREN är god. Salig är den människa som flyr till honom.” – Psaltaren 34:9