“Har HERREN samma glädje i brännoffer och slaktoffer som att man hör HERRENS röst?” (1 Sam 15:22)
Såg en liten bild, som säkert också du har sett, på en skylt som sägs sitta utanför Rose City Park United Methodist Church i Portland, Oregon USA. Där sägs det att pastor Tom Tate hävdar att “God prefers kind atheists over hateful christians” – “Gud föredrar snälla ateister framför hatiska kristna”. Ett budskap, vare sig det är sant eller ej – man kan ju inte så noga veta med internet källor, kräver lite eftertanke.
En provocerande text för vissa, kanske lite av “äntligen” för andra som tänkt, men inte vågat uttala denna tanke.
Jag tänker på berättelsen om den barmhärtiga samatien från Lukas evangelium 10:23-37 och funderar kring vad är det Gud egentligen gillar? Uppenbarligen har han inga som helst betänkligheter i att peka på “ateisten” (samarien . som tillhörde en annan religion än judarna) som ett föredöme i detta exempel på hur man bör leva gentemot sin nästa.
Jag har själv använt mig att detta när jag satt upp “Spontan drama” (drama där jag berättar en text och de som är på Gudstjänsten får agera ut berättelsen) som en del av predikan i församlingar jag talat i. Jag brukar kalla detta drama “Den barmhärtige pizza-bagaren från NN”, där NN är någon stad i närheten. Pizza-bagaren är alltid muslim i min berättelse och de som inte bryr sig är lovsångsledare på väg till en konferens och en pastor som inte vill smutsa ner sin vita kostym. Provocerande – Ja, det är det. Talande – Ja, jag tycker det.
För när vi ställer OSS mot DOM, så vänder de flesta människor taggarna utåt Och det är precis vad denna Tom Tate gör med den skylten. Hade han skrivit “Gud föredrar snälla människor framför hatiska människor” så hade nog skylten passerat utan att nån tänkt så mycket vidare på den.
Han svarade: “Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.” (Luk 10:27)
Så vem är Guds favorit? En kristen som struntar i kärleksbudet, “älska din nästa som dig själv”, men går i kyrkan varje söndag, eller en som aldrig gått i nån kyrka men lever ut kärleksbudet till sin nästa?
Svår fråga. Jag vill helst inte välja. Jag skulle önska att ingen som kallar sig kristen, som säger sig vara en Jesu lärjunge och efterföljare, gör sig till kanaler för hatet. Tyvärr är det ju inte alltid så lätt. Vi är syndiga människor och ibland olydiga mot Gud. Skulle hellre vilja skriva “Gud föredrar snälla syndare framför hatiska syndare” och inte dela upp oss i två grupper och ställa dessa mot varandra. När jag i ett besök i ett fängelse härom veckan talade med en intagen så sa han “Det är fint av er att komma hit och dricka kaffe med oss syndare”. Jag svarade honom “Vi är syndare som kommer hit för att dricka kaffe med syndare”. Jag vill inte, jag kan inte, påstå att mitt liv är bättre än hans.
St. Johannes Klimakos sa “Låt inte människofruktan stå i vägen då du hör någon tala illa som sin nästa. Säg honom istället: “Broder, sluta!. Jag gör värre saker varje dag, så hur skall jag kunna kritisera honom?” Du åstadkommer två saker då du säger så; Du botar dig själv och din nästa med ett och samma bandage.”
Jag har hört kristna som börjar resonera kring den första delen i det dubbla- kärleksbudet, “att älska Gud” och menar att det är där man måste börja. Jag tänker kanske att det är tvärt om. Vi behöver lära oss att älska människor innan vi kan älska Gud för den han är. För Gud älskar sina människor. Alla människor är hans. Så vill jag älska den Gud som är Kristus Fader, så kommer jag att älska en Gud som älskar människor och hela sin skapelse. Och älskar Gud dom, så behöver jag också göra det.
Om någon säger att han älskar Gud och hatar sin broder, så är han en lögnare. Ty den som inte älskar sin broder som han har sett, kan inte älska Gud som han inte har sett. (1 Joh 4:20)
Så Herre, hjälp mig idag att vända mitt hjärta till min nästa. För jag vet att du gör det. Du kom för att rädda mig när jag inte trodde på dig. Du gav ditt liv för en syndig ateist. Hjälp mig att hata hatet mot min broder och nästa och istället vända mig mot honom och henne i kärlek och godhet. Idag och alltid.